Karalar bağlamak betyder bokstavligen "att binda svarta saker", men är ett turkiskt idiom för att sörja eller vara djupt bedrövad. I låten syftar bağladığım karalar på sorgen som sångjaget har burit, innan hen bestämmer sig för att gå vidare.
I ”İnceden İnceden” låter Tuğba Yurt en person som har blivit sårad säga till ett ex att tåget har gått: ”Geri dönmek için geç kaldın” [du är för sen för att komma tillbaka]. Exet vill försöka igen, men svaret blir ett torrt ”olur mu yeniden?” [ska det bli igen, på riktigt?]. Titeln betyder ungefär ”lite försiktigt” eller ”i smyg”, och i raden ”Ruhumu okşuyor inceden inceden” [du smeker min själ lite försiktigt] finns den där lockande, nästan smickrande tonen. Men sångens jag låter sig inte luras: ”Kanmam be oğlum, neler gördüm neler” [jag går inte på det, grabben, jag har sett en hel del]. ”Be oğlum” är vardagligt och ganska avfärdande här, ungefär som ”hör du, grabben”.
Det finns också en stark bild av att resa sig efter sorgen. ”Bağladığım karalar” [den sorg jag har bundit fast] syftar på uttrycket kara bağlamak, att sörja eller gå omkring i mörk sorg. Den sorgen kommer att lossna efter en dag eller två, säger hon, och sedan ”Önüme bakarım” [jag ser framåt]. Till och med om exet blir ett hinder på vägen, ”Taş olsan, yoluma kalbim seni paralar” [även om du vore en sten skulle mitt hjärta krossa dig ur min väg]. Det är en härligt överdriven och tuff bild. Efter allt hon har upplevt och alla löften hon hört säger hon i praktiken: dina mjuka ord kan låta fina, men de räcker inte för att få mig tillbaka.