Contagiosa betyder "smittsam". Det är ett ord som ofta används för att beskriva sjukdomar, men i den här låten används det på ett mer positivt och bildligt sätt.
Ligabue sjunger om en vän som har ett "skratt som är smittsamt" (risata contagiosa). Det betyder att vännens skratt är så glatt och energiskt att det sprider sig till andra, vilket gör att man själv också börjar skratta. Det är ett fint sätt att beskriva hur glädje kan spridas mellan människor.
Att bli utelåst brukar vara ren stress, men den italienske rockaren Ligabue gör det till en riktig befrielse i Oggi Ho Perso Le Chiavi Di Casa. Titeln betyder rakt av "Idag tappade jag bort hemnycklarna", och istället för att ringa en låssmed sätter han sig helt enkelt ner utanför dörren för att filosofera. Han sjunger "Oggi resto qui fuori un po' con me" (Idag stannar jag här ute en stund med mig själv) och plötsligt känns tillvaron betydligt klarare. Det är en härlig rocklåt om att ta en ofrivillig paus från vardagens måsten, vila trötta ögon efter en tågresa och uppskatta den där vännen som alltid ställer upp med sitt smittsamma skratt ("la risata contagiosa").
Texten ställer också raka, existentiella frågor utan krusiduller: Var finns egentligen skylten som skiljer gott från ont ("fra il bene e il male"), och var slutar jag och börjar du? Ligabue har inte mycket till övers för självutnämnda experter som tror sig veta allt om framtiden; han konstaterar krasst att de har en slocknad blick ("C'ha l'occhio spento") och drar till med det underbart rättframma och grova italienska uttrycket "Si fotta chi non lo farà" (ungefär: "åt helvete med dem som inte gör det") om folk som inte unnar någon kärlek. Det är avslappnat, lite kaxigt och en perfekt påminnelse om att bara slå sig ner och andas när planerna ändå har skitit sig.