
Santana is the legendary Latin rock band led by Mexican-born guitarist Carlos Santana, known for blending rock, blues, jazz, and Afro-Cuban rhythms into a sound that feels instantly recognizable
Formed in San Francisco in the 1960s, Santana helped bring Latin percussion and Spanish-language influences into mainstream rock with classics like “Oye Como Va” and “Black Magic Woman.” Their 1999 album Supernatural introduced the band to a new generation with global hits like “Smooth” and “Maria Maria,” proving that Santana’s warm guitar tone and Latin groove never go out of style.
Ever been dumped so hard that living feels like a chore? That is the exact vibe Santana and Mexican rock band Maná channel here. The singer doesn't hold back his drama, kicking things off with “Esa mujer me está matando” ("That woman is killing me") because she left him with a “corazón espinado” ("thorned heart"). He complains that his soul refuses to listen to logic (“mi alma no da razón”) when he tries to forget her, leaving his poor chest feeling crushed and totally abandoned (“Mi corazón aplastado, dolido y abandonado”).
What makes this track fun is how intensely theatrical the misery gets. He cries out “Cómo duele, me duele mamá” ("How it hurts, it hurts me, mama"), calling for his mother like a wounded kid, before hitting a streak of pure spite. He warns his ex that karma is coming: “Pero no olvides mujer que algún día dirás: Cómo me duele el amor” ("Don't forget, woman, that one day you will say: How love hurts me"). It is a full-blown breakup lament powered by Carlos Santana’s fiery guitar, showing how agonizing it feels when you give everything to someone (“bien entregado”) and end up alone.
"Oye Como Va" began as a 1963 mambo by Tito Puente, and it became widely known through Carlos Santana's 1970 rock version.
The words are simple and repeat through the song: "listen to how my rhythm goes, good for having fun," sung to a mulata, a woman of mixed heritage, in the spirit of a dance-floor call-out.
Most of the track is instrumental, built around a rolling Latin groove and an extended guitar solo, so the lyrics work more like a chant than a story. It's a good song for practicing short, repeated phrases in Spanish.
This song is a party anthem about a magical place called "Saideira." The name itself is a Brazilian Portuguese word for that last drink you have before you go home, the "one for the road." The whole song is a celebration of that moment, repeated over and over. Santana and Samuel Rosa describe a wild scene where anything can happen. You'll find people who "quieren besos" [want kisses] and people who "se pelean" [fight]. The atmosphere transforms everyone: "Los hombres se vuelven salvajes / Y las chicas más guerreras" [The men become wild / And the girls more like warriors].
The singer keeps calling for "otra ronda por la gente" [another round for the people], toasting everyone from the "Camarero" [waiter] to the "presidente" [president]. It's a place where social barriers break down. My favorite part is the funny logic of the party: if you have another drink, "Se cura la borrachera" [the drunkenness is cured], and after a couple of drinks, magically, "Toda lengua se comprende" [Every language is understood]. It’s a perfect description of a great night out where the fun never seems to end.
Wenn Carlos Santana seine Gitarre weinen lässt und die mexikanische Rockband Maná einstimmt, geht es direkt ans Eingemachte: Liebeskummer pur. Der Titel „Corazón Espinado“ bedeutet wörtlich übersetzt „dorniges Herz“ oder „Herz voller Dornen“. Der Sänger leidet extrem unter einer Verflossenen und klagt: „Esa mujer me está matando“ („Diese Frau bringt mich um“). Sein Herz fühlt sich nicht nur verletzt an, sondern regelrecht zertrampelt: „Mi corazón aplastado, dolido y abandonado“ („Mein Herz ist zerquetscht, verletzt und verlassen“). Man spürt sofort, wie weh es tut, wenn man sich voll auf jemanden eingelassen hat („bien entregado“ – völlig hingegeben) und am Ende mit leeren Händen dasteht.
Besonders dramatisch wird es beim spanischen Ausruf „¡Cómo me duele, mamá!“ („Wie weh das tut, Mama!“). Das klingt vielleicht etwas theatralisch, ist im Spanischen aber ein ganz typischer Ausruf bei Schmerz und Verzweiflung. Ohne die geliebte Person tut dem Sänger sogar das bloße Weiterleben weh („Cómo me duele estar vivo sin tenerte a un lado amor“ – „Wie weh es mir tut, am Leben zu sein, ohne dich an meiner Seite zu haben, Liebling“). Doch trotz all des Jammerns schickt er ihr noch eine kleine Warnung mit auf den Weg: Eines Tages wird auch sie diesen Schmerz am eigenen Leib spüren.
Et hjerte med torne er sangens stærke billede på kærlighed, der gør fysisk ondt. Fortælleren siger: “Esa mujer me está matando” [Den kvinde slår mig ihjel], fordi hun har “espinado el corazón” [stukket hjertet med torne]. Han prøver at glemme hende, men sjælen vil ikke give nogen forklaring. Hjertet er “aplastado, dolido y abandonado” [knust, såret og forladt], og derfor lyder omkvædet så direkte: “Cómo duele el amor” [Hvor kærligheden gør ondt]. Det er ikke en stille, pæn afsked. Det er en person, der stadig står midt i smerten og næsten råber efter et svar på, hvor meget kærlighed der var tilbage.
Sangen bliver ekstra intens, da han synger: “Cómo me duele el olvido” [Hvor glemslen gør ondt] og “Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado amor” [Hvor det gør ondt at være i live / uden at have dig ved min side, min kærlighed]. “Mamá” i “me duele mamá” betyder “mor” og lyder som en spontan udbrud, lidt som når man siger “åh, hvor gør det ondt” og søger trøst. Til sidst gentages “Corazón espinado” [Hjerte med torne] igen og igen. Det er næsten brutalt enkelt, men netop derfor sidder billedet fast: kærligheden er væk, men stikkene er der stadig.
„Corazón espinado“ znamená „srdce prepichnuté tŕňmi“. Táto silná metafora opisuje človeka, ktorého láska zranila: „Esa mujer me está matando“ [Tá žena ma zabíja] a „Me ha espinado el corazón“ [Prepichla mi srdce tŕňmi]. Snaží sa na ňu zabudnúť, no jeho duša si nevie nájsť pokoj. Srdce má „aplastado, dolido y abandonado“ [rozdrvené, zranené a opustené]. Je to priamočiare, trochu dramatické a práve preto veľmi zapamätateľné.
V texte sa mieša bolesť zo straty s výčitkou voči žene. „Cuánto amor y qué dolor nos quedó“ [Koľko lásky a koľko bolesti nám zostalo] ukazuje, že po vzťahu nezostalo iba prázdno, ale aj veľa citu. Slovo „mamá“ v „Cómo duele, me duele mamá“ [Ako to bolí, bolí ma to, mami] pôsobí ako zvolanie k matke alebo jednoducho ako výkrik bolesti. Najťažšia chvíľa prichádza v slovách „Cómo me duele estar vivo sin tenerte a un lado, amor“ [Ako ma bolí byť nažive bez teba po svojom boku, láska]. Opakovaný refrén potom znie ako človek, ktorý sa stále dotýka tej istej rany a nevie prestať hovoriť: „Cómo me duele el amor“ [Ako ma bolí láska].
Το «Corazón Espinado» σημαίνει «καρδιά γεμάτη αγκάθια» ή, πιο φυσικά, «αγκαθωμένη καρδιά». Στους στίχους, μια γυναίκα πληγώνει τόσο πολύ τον αφηγητή, ώστε η καρδιά του μοιάζει να έχει τρυπηθεί: «Esa mujer me está matando» [Αυτή η γυναίκα με σκοτώνει] και «Me ha espinado el corazón» [Μου έχει αγκαθώσει την καρδιά]. Προσπαθεί να την ξεχάσει, όμως η ψυχή του δεν τον αφήνει. Η καρδιά του είναι «aplastado, dolido y abandonado» [τσακισμένη, πονεμένη και εγκαταλειμμένη], εικόνα πολύ δραματική και καθόλου διακριτική, όπως ταιριάζει σε έναν έρωτα που έχει τελειώσει άσχημα.
Το ρεφρέν επαναλαμβάνει το «Cómo duele el amor» [Πόσο πονάει η αγάπη] και το «Cómo me duele el olvido» [Πόσο με πονάει η λήθη], δείχνοντας ότι δεν τον πονά μόνο η απουσία της, αλλά και η προσπάθεια να τη βγάλει από τη ζωή του. Το «me duele mamá» σημαίνει κυριολεκτικά «πονάω, μαμά μου» και λειτουργεί σαν αυθόρμητη κραυγή, όχι σαν αναφορά σε κάποια ιστορία για τη μητέρα του. Η πιο δυνατή στιγμή έρχεται όταν λέει πως πονάει να είναι ζωντανός «sin tenerte a un lado, amor» [χωρίς να σε έχω δίπλα μου, αγάπη μου]. Ο Santana και οι Maná δίνουν φωνή σε έναν άνθρωπο που παραμένει ερωτευμένος, ενώ ταυτόχρονα προειδοποιεί τη γυναίκα: κάποια μέρα θα πει κι εκείνη «Cómo me duele el amor» [Πόσο πονάει η αγάπη].
„Corazón Espinado“ je pesma o ljubavi koja boli kao prava bodlja. Pripovedač kaže: „Esa mujer me está matando“ [Ta žena me ubija] i „Me ha espinado el corazón“ [Izbola mi je srce]. Pokušava da je zaboravi, ali „mi alma no da razón“ [moja duša ne nalazi razlog], dok mu je srce „aplastado, dolido y abandonado“ [zgnječeno, povređeno i napušteno]. Slika je direktna i pomalo preterana, baš zato dobro prenosi koliko mu je teško.
Refren stalno vraća „Corazón espinado“ [Srce sa trnom], a uzvik „Cómo duele, me duele mamá“ [Kako boli, boli me, mama] zvuči kao vapaj upućen majci, a ne kao objašnjenje neke posebne priče. Najviše boli to što je bio potpuno predan: „Cuando uno es bien entregado“ [Kad se čovek potpuno preda]. Bez voljene osobe pored sebe, kaže „Cómo me duele el olvido“ [Kako me boli zaborav] i čak „Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado, amor“ [Kako me boli što sam živ / a ti nisi kraj mene, ljubavi]. Santana i Maná ovde ne nude utehu, već uporno ponavljaju istu jednostavnu istinu: ljubav može ostaviti trn koji se ne da izvaditi.
В «Corazón Espinado» любовь показана как шип, застрявший прямо в сердце. Герой говорит: «Esa mujer me está matando» [«Эта женщина меня убивает»] и «Me ha espinado el corazón» [«Она исколола мне сердце»]. Он старается забыть её, но душа не находит покоя: сердце «aplastado, dolido y abandonado» [«раздавлено, болит и покинуто»]. Здесь нет спокойного расставания: человек всё ещё любит и не понимает, как вынести такую боль.
Особенно цепляет отчаянное обращение «A ver, a ver, tú sabes, dime, mi amor» [«Ну же, ну же, ты знаешь, скажи мне, любовь моя»]. Слово mamá в строке «Cómo duele, me duele mamá» [«Как же больно, мне больно, мама»] звучит как возглас, почти как крик от боли, а не обязательно обращение к матери. Герой признаётся, что ему больно не только от любви, но и от забвения: «Cómo me duele estar vivo sin tenerte a un lado, amor» [«Как мне больно жить, когда тебя нет рядом, любовь моя»]. Повтор «corazón espinado» [«искалеченное шипами сердце»] превращает эту фразу в припев, который невозможно выбросить из головы.
У «Corazón Espinado» Сантана та Maná перетворюють розбите кохання на дуже виразний образ: серце, у якому застрягла скалка. Герой каже: «Esa mujer me está matando» [«Ця жінка мене вбиває»] і «Me ha espinado el corazón» [«Вона сколола мені серце»]. Він намагається забути її, але душа не знаходить спокою. Серце для нього «aplastado, dolido y abandonado» [«розчавлене, зболене й покинуте»], а забуття болить майже так само, як сама втрата.
Пісня особливо сильно звучить у приспіві: «Cómo duele el amor» [«Як болить кохання»] та «Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado, amor» [«Як мені боляче жити, коли тебе немає поруч, кохана»]. Слово «mamá» тут схоже на вигук розпачу, щось на кшталт «ой, мамо», а не обов’язково звертання до матері. Герой також звертається до колишньої з попередженням: «algún día dirás: cómo me duele el amor» [«колись і ти скажеш: як болить кохання»]. Тож це пісня про людину, яка ще не може відпустити любов і вперто повторює назву свого болю: «Corazón espinado» [«Серце, сколоте шипом»].
In "Corazón Espinado" zingt Santana, samen met Maná, over de intense pijn van een gebroken hart. Het lied begint meteen met de krachtige zin "Esa mujer me está matando" [Die vrouw maakt me kapot], wat de wanhoop van de zanger goed weergeeft. Zijn hart is letterlijk "gespietst" of "doorboord" ("Me ha espinado el corazón") en hij kan haar maar niet vergeten, ondanks zijn pogingen.
Het is duidelijk dat de liefde die hij gaf, niet werd beantwoord op dezelfde manier. Hij vraagt zich af hoeveel liefde en pijn er overblijft na zo'n ervaring. De herhaling van "Cómo duele, me duele mamá" [Wat doet het pijn, het doet me pijn mama] en "Cómo me duele el amor" [Wat doet de liefde me pijn] benadrukt de diepte van zijn verdriet. Zelfs de gedachte aan vergeten doet pijn, en hij voelt de pijn van het leven zonder haar aan zijn zijde. Het is een lied over de rauwe, onvermijdelijke pijn van liefdesverdriet wanneer je je helemaal hebt gegeven.
“Corazón espinado” tarkoittaa piikkistä sydäntä. Santana ja Maná käyttävät tätä kuvaa ihmisestä, jota rakkaus satuttaa: “Esa mujer me está matando” [Tuo nainen tappaa minut] ja “Me ha espinado el corazón” [Hän on pistänyt sydämeeni piikin]. Kertoja yrittää unohtaa naisen, mutta ei pysty siihen. Hänen sydämensä on “aplastado, dolido y abandonado” [murskattu, kipeä ja hylätty]. Sana espinado ei tarkoita tässä oikeaa piikkiä, vaan rakkauden aiheuttamaa jatkuvaa kipua.
Kertosäkeessä tuska muuttuu suoraksi huudahdukseksi: “Cómo duele, me duele mamá” [Kuinka sattuu, äiti, minuun sattuu]. Mamá voi tässä kuulostaa avunpyynnöltä tai tunnepitoiselta huudahdukselta, ei välttämättä siltä, että hän puhuisi kirjaimellisesti äidilleen. Kertoja sanoo myös, että kaikkein pahemmin sattuu, kun ihminen antaa itsensä kokonaan rakkaudelle, ja että ilman rakastettua vierellään on vaikea edes olla elossa: “Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado amor” [Kuinka sattuu olla elossa / ilman että olet vierelläni, rakkaani]. Laulun toistuva “corazón espinado” [piikkinen sydän] jää mieleen kuin samaan kohtaan osuva pisto, joka ei vieläkään hellitä.
»Corazón espinado« pomeni »srce, polno trnov« oziroma »srce, ki ga zbada«. Santana in Maná v besedilu ljubezensko bolečino prikažeta zelo telesno: »Esa mujer me está matando« [Ta ženska me ubija] in »Me ha espinado el corazón« [Zbodla mi je srce]. Govorec jo skuša pozabiti, vendar mu »mi alma no da razón« [moja duša ne najde razlage]. Njegovo srce je »aplastado, dolido y abandonado« [stisnjeno, ranjeno in zapuščeno], zato pesem ne zveni kot miren spomin, temveč kot človek, ki se še vedno bori z odsotnostjo.
Najbolj neposreden je refren: »Cómo duele el amor« [Kako ljubezen boli] in »Cómo me duele el olvido« [Kako me boli pozaba]. Beseda »mamá« v vzkliku »me duele mamá« [mami, boli me] deluje kot čustven klic na pomoč, ne kot razlaga odnosa z materjo. Govorec tudi opozori nekdanjo ljubljeno osebo: »algún día dirás: cómo me duele el amor« [nekega dne boš rekla: kako ljubezen boli]. Ob koncu ostane pri zelo preprosti, močni podobi: »Cómo me duele estar vivo / sin tenerte a un lado, amor« [Kako me boli biti živ / brez tebe ob sebi, ljubezen]. Ponavljanje »corazón espinado« [srce, polno trnov] zveni kot rana, ki se noče zapreti.
A „Corazón Espinado” egy fájdalmas, mégis könnyen énekelhető panaszdal Santana és a Maná előadásában. A beszélő szerint egy nő úgy bánt vele, mintha tüskéket szúrt volna a szívébe: „Esa mujer me está matando” [Ez a nő megöl engem], majd hozzáteszi: „Me ha espinado el corazón” [Tüskével sebezte meg a szívemet]. Az espinado szó itt szó szerint tüskével megszúrtat jelent, ezért a „tüskés szív” erős kép a szerelem okozta fájdalomra. Hiába próbálja elfelejteni őt, a lelke nem tud elszakadni tőle, a szíve pedig „aplastado, dolido y abandonado” [összetört, fájó és elhagyott].
A refrén szándékosan egyszerű és nagyon közvetlen: „Cómo duele el amor” [Mennyire fáj a szerelem], „Cómo me duele el olvido” [Mennyire fáj a feledés]. A mama megszólítás a „me duele, mamá” [fáj, mama] sorban nem külön történetet mesél, inkább egy kétségbeesett, panaszos felkiáltás, mintha a beszélő vigaszt keresne. Az is fáj neki, hogy a másik már nincs mellette: „Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado, amor” [Mennyire fáj életben lenni / úgy, hogy nem vagy mellettem, szerelmem]. A végén a „corazón espinado” [tüskés szív] ismétlődik újra és újra, mintha ez lenne az egyetlen kifejezés, amely pontosan elmondja, mi maradt a kapcsolat után.
I "Corazón Espinado" sjunger Santana och Maná om en riktigt smärtsam kärlekshistoria. Låten handlar om en person som är så djupt sårad av en kvinna att hans hjärta känns "espinado" [taggigt] – som om det har blivit genomborrat. Han sjunger "Esa mujer me está matando / Me ha espinado el corazón" [Den där kvinnan dödar mig / Hon har stuckit mitt hjärta], och det är tydligt att han kämpar med att glömma henne, men hans själ vägrar att ge upp.
Det är en sång om den där fruktansvärda känslan när man har gett allt i ett förhållande, men ändå blir lämnad med ett "aplastado" [krossat], "dolido y abandonado" [sårat och övergivet] hjärta. Han undrar hur mycket kärlek och smärta som återstår. Trots all denna smärta påminner han kvinnan om att hon en dag kommer att känna samma sak: "Pero no olvides mujer que algún día dirás / Cómo me duele el amor" [Men glöm inte kvinna att du en dag kommer att säga / Hur kärleken smärtar mig]. Det är en kraftfull och känslosam låt om hjärtesorg och den djupa smärtan av att älska någon som sårar dig.
V „Corazón Espinado“ se láska mění v ostré zranění. Vypravěč říká: „Esa mujer me está matando“ [Ta žena mě zabíjí] a „Me ha espinado el corazón“ [Napíchla mi srdce trnem]. Nemůže ji dostat z hlavy, přestože se ji snaží zapomenout. Jeho srdce je „aplastado, dolido y abandonado“ [rozdrcené, bolavé a opuštěné], takže obraz trnu není jen ozdoba: připomíná bolest, která zůstává uvnitř.
Nejvýraznější refrén je skoro výkřik: „Corazón espinado, cómo duele el amor“ [Trnem probodané srdce, jak láska bolí]. Slovo „mamá“ v „me duele mamá“ [bolí mě to, mami] zní jako zoufalé citové zvolání, ne jako vysvětlení nějakého příběhu. „A ver, a ver“ znamená přibližně „tak povídej“ nebo „no tak, řekni mi“, když se ptá, kolik lásky a bolesti mezi nimi zůstalo. A věta „Cuando uno es bien entregado“ [Když se člověk úplně odevzdá] ukazuje, proč je rána tak hluboká: miloval naplno. Nejtvrdší je závěr, kde ho bolí i zapomnění a život bez ní po boku.
Santanas un Maná dziesmā “Corazón Espinado” mīlestība ir salīdzināta ar ērkšķi sirdī. Dziedātājs saka: “Esa mujer me está matando” [“Šī sieviete mani nogalina”] un “Me ha espinado el corazón” [“Viņa ir sadūrusi manu sirdi ar ērkšķi”]. Viņš mēģina viņu aizmirst, taču dvēsele tam pretojas. Sirds ir “aplastado, dolido y abandonado” [“saspiesta, sāpoša un pamesta”], tāpēc šeit nav mierīgas šķiršanās. Tā ir pārspīlēta, ļoti tieša sūdzība par mīlestību, kas joprojām sāp.
Atkārtojums “Cómo duele el amor” [“Cik ļoti sāp mīlestība”] padara sāpes gandrīz fiziskas, bet “Cómo me duele estar vivo / sin tenerte a un lado, amor” [“Cik ļoti sāp būt dzīvam / bez tevis sev līdzās, mīļā”] parāda, ka viņa prombūtne ietekmē pat ikdienu. Vārds “mamá” šajā izsaucienā nozīmē apmēram “mammu!” vai “ak, mammu!”, un tas pastiprina izmisumu, nevis stāsta par pašu māti. Dziesmas beigās “corazón espinado” [“ērkšķainsirdis”] tiek atkārtots atkal un atkal, it kā dziedātājs nespētu izraut šo ērkšķi vai pārstāt domāt par viņu.
Santana’nın Maná eşliğindeki bu şarkısında aşk, unutulması zor bir diken gibi anlatılıyor. “Esa mujer me está matando” [O kadın beni öldürüyor] sözü, ayrılığın ne kadar sert yaşandığını hemen ortaya koyuyor; ardından gelen “Me ha espinado el corazón” [Kalbimi dikenledi] ise şarkının merkezindeki güçlü imge. Buradaki espinado, kalpte gerçek bir diken olduğu anlamına gelmez. Sevdiği kişinin bıraktığı acının sürekli batmasını anlatır. Adam onu unutmaya çalışıyor, ama “Mi alma no da razón” [Ruhum buna bir anlam veremiyor] diyerek mantığının ve duygularının aynı yerde olmadığını söylüyor.
Nakaratta “Corazón espinado” [Dikenlenmiş kalp] tekrar tekrar dönüyor ve acı neredeyse fiziksel bir şeye dönüşüyor: “Cómo me duele el amor” [Aşk nasıl da canımı yakıyor], “Cómo me duele el olvido” [Unutulmak nasıl da canımı yakıyor]. “A ver, a ver, tú sabes, dime mi amor” [Hadi, söyle bakalım, biliyorsun, söyle sevgilim] sözleri karşısındaki kişiden bir cevap ister gibi. Bien entregado ise “kendini tamamen vermiş, ilişkiye bütün kalbiyle bağlanmış” demek. Bu yüzden onsuz yaşamak, “Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado, amor” [Yanımda sen olmadan hayatta olmak nasıl da canımı yakıyor] cümlelerinde oldukça ağır geliyor. Şarkı, sevginin bittiğini kabul etmekten çok, geride kalan kişinin hâlâ o dikenle yaşamasını anlatıyor.
Em “Corazón Espinado”, Santana e Maná transformam o fim de um amor numa imagem bem direta: uma mulher deixou um espinho no coração do narrador. “Esa mujer me está matando” [Essa mulher está me matando] é uma frase exagerada de propósito, enquanto “Me ha espinado el corazón” [Ela espetou meu coração] torna a dor quase física. Ele tenta esquecê-la, mas não consegue entender o que sente: seu coração está “aplastado, dolido y abandonado” [amassado, machucado e abandonado]. É uma música para cantar alto, especialmente quando o amor parece ter virado uma ferida que não fecha.
A parte mais triste talvez seja “Cómo me duele estar vivo / Sin tenerte a un lado, amor” [Como dói estar vivo / sem ter você ao meu lado, amor]. O narrador não sente apenas falta da pessoa: ele sofre com o esquecimento e com a vida sem ela. “Cuando uno es bien entregado” [Quando a pessoa se entrega de verdade] explica por que a separação dói tanto. E há uma pequena provocação: ele avisa à mulher que um dia ela também dirá “Cómo me duele el amor” [Como o amor dói]. O refrão repete “Corazón espinado” [Coração espetado] até a expressão parecer uma marca impossível de ignorar.
Przygotuj się na dawkę latynoskiego rocka! "Corazón Espinado" Santany i Maná to piosenka o złamanym sercu, które po prostu nie chce się poddać. Tekst opowiada o mężczyźnie, którego kobieta "zabija" i "ukłuła mu serce" ("Esa mujer me está matando Me ha espinado el corazón"). Próbuje ją zapomnieć, ale jego dusza "nie daje rady" ("Por más que trato de olvidarla Mi alma no da razón").
To serce jest "zgniecione, zranione i opuszczone" ("Mi corazón aplastado Dolido y abandonado"). Piosenka powtarza pytanie, ile miłości i bólu pozostało. Podoba mi się, jak w tekście pojawia się bezpośrednie pytanie: "A ver a ver tu sabes dime mi amor Cuánto amor Y que dolor nos quedó" [No powiedz mi, kochanie, ile miłości i bólu nam zostało?]. Podkreśla to, jak bardzo boli miłość, zwłaszcza gdy ktoś oddaje się całkowicie, a potem zostaje sam. Ale jest też ostrzeżenie dla kobiety: "nie zapomnij, kobieto, że pewnego dnia powiesz: jak boli mnie miłość" ("Pero no olvides mujer que algún día dirás Cómo me duele el amor"). To takie mocne! Ból jest tak duży, że nawet bycie żywym bez ukochanej osoby jest cierpieniem: "Cómo me duele estar vivo Sin tenerte a un lado amor" [Jak boli mnie życie, bez ciebie u boku, kochanie]. To naprawdę chwytająca za serce piosenka o trudach miłości.
Dans « Corazón Espinado », le cœur devient une image très concrète : cette femme l’a blessé comme une épine. « Esa mujer me está matando » [Cette femme est en train de me tuer] est volontairement excessif, tandis que « me ha espinado el corazón » [elle m’a mis une épine dans le cœur] décrit une douleur qui reste plantée. Le narrateur essaie de l’oublier, mais son âme refuse de l’aider : « Por más que trato de olvidarla, mi alma no da razón » [J’ai beau essayer de l’oublier, mon âme ne me donne pas de raison]. Même son cœur est « aplastado, dolido y abandonado » [écrasé, douloureux et abandonné]. C’est direct, dramatique, et l’image de l’épine rend le chagrin presque physique.
Le refrain insiste sur cette blessure avec « Cómo duele el amor » [Comme l’amour fait mal] et « Cómo me duele el olvido » [Comme l’oubli me fait mal]. Le mot « mamá » dans « me duele mamá » [j’ai mal, maman] ressemble à une exclamation familière, comme lorsqu’on appelle sa mère parce qu’on souffre, plutôt qu’à une nouvelle histoire sur elle. La ligne « Cómo me duele estar vivo sin tenerte a un lado, amor » [Comme ça me fait mal d’être vivant sans t’avoir à mes côtés, mon amour] pousse le manque à son maximum. Portée par Santana et Maná, la chanson fait donc entendre un amoureux qui ne parvient ni à retirer l’épine ni à supporter la place vide laissée par cette femme.